different shades
jag skiter i vilket, jag skiter i allt. jag skiter i blickarna, jag skiter i de elaka orden. Jag tar åt mig det jag behöver, jag tar åt mig det som lär. Att stå upp på fötter är hårt, att bygga upp en mur som stänger ute de andra är starkt. & jag önskar jag var sådan. En sådan som bara kör sitt eget race och bara är. Jag önskar att jag vore någon annan
I’M NOT EVEN GOING TO GET MAD ANYMORE. I’M JUST GOING TO LEARN TO EXPECT THE LOWEST OUT OF THE PEOPLE I THOUGHT THE HIGHEST OF.
Har ingenting att säga, förutom rubriken
hoppas alla har det fint ute i vädret
peace
skona mig
Med tankarna fulla och arbetande sitter jag här och kikar på skor, vilket både är en plåga och en glädje på samma gång. En glädje över att det finns så otroligt fina skor och en plåga att man inte kan köpa dem allesammans.
Funderar i allafall på dessa till studentklänningen, tror det skulle vara något.
brunbrända ben, vit klänning, vit studentmössa, lyckligt leende....
Skonamig.se, 399:-
just because you've said those words today, doesn't mean you mean't them yesterday
Det finns två typer av människor. De som bryr sig - och de som bryr sig för mycket. För att kompotten ska bli lagom behövs en blandning av båda två. En människa ska bry sig, medlidande är en av de 10 budorden, eller? - borde bli i så fall, men när det kommer till den punkten då man börjar överanalysera varje ord, varje blick, varje rörelse - då börjar det nog gå för långt. Ingen i världen är perfekt, så kräv inte det av någon. En fin dag kommer det så småningom slå tillbaka och då med full kraft. Då sitter du där ensam och önskar att du inte tänkte de orden, sade den meningen eller förde vidare den hemligheten. Nej, för då kommer du sitta där helt ensam och ingen att dela din sorg med - för då har du redan skjutit dem ifrån dig.
start all over
Sommaren närmar sig med stora steg och för oss studenter lurar det verkliga livet helt bakom knuten. Det är dags för oss att kasta oss ur boet och testa våra egna vingar på både gott och ont. Men jag tänker inte klaga. Efter alla dessa år är jag redo, så redo jag bara kan bli. Om exakt 21 dagar är det min tur att kläckas, hoppa ur pungen, flyga ur boet, att stå på egna ben. Och tro mig, jag kommer stå där med min vita spetsklädda klänning, min studentmössa som olyckligtvis skiljer sig från resten av klassen och med hela min härliga familj väntandes på att mitt vuxna liv ska börja. Det här händer bara en gång i mitt liv våra liv och den ska bli ristad i vår själ, jag välkomnar härmed resten av mitt liv
